Wikipedia:Ukens artikkel

Fra Wikipedia, den frie encyklopedi
Hopp til navigering Hopp til søk
Våre beste artikler
Ukens artikkel: det beste fra vår egen wiki
- og et skandinavisk samarbeid


Ukens artikkel er en bolk på forsiden som blir oppdatert en gang i uken med de første avsnittene fra en spesielt god artikkel fra vår Wikipedia, sammen med et bilde.

Hvordan velges ukens artikkel? Artiklene velges blant våre Utmerkede artikler, Anbefalte artikler og Gode lister og portaler. Alle som vil kan foreslå en artikkel som ukens artikkel; du skriver inn ditt forslag på en ledig diskusjonsside under årsoversikten over forslag. Her kan du også kommentere andres forslag. Sjekk på forhånd på artikkelens diskusjonsside om artikkelen ikke allerede har vært Ukens artikkel. En oversikt over mulige artikler finner du her.

Skandinavisk samarbeid. De skandinaviske wikipedia-utgavene samarbeider om å vise fram gode artikler på hverandres forside. Disse artiklene kopieres fra våre nabospråks-wikipediaer, på bakgrunn av valg av ukens artikkel som allerede er gjort der.

fra da | til da | fra nn | til nn | fra sv (evt.)

Ukens artikkel

Ukens artikkel-arkiv for 2004 · 2005 · 2006 · 2007 · 2008 · 2009 · 2010 · 2011 · 2012 · 2013 · 2014 · 2015 · 2016 · 2017 · 2018
Oppdater siden
til da | til nn | til sv

Den nåværende versjonen av denne bolken på forsiden er:

Festningen Dunnottar i Mearns i Skottland er ett av de beste befestningsverker i Storbritannia, og dateres til 1200-tallet.

Skottlands historie i høymiddelalderen omhandler tiden fra kong Domnall IIs død i 900, til kong Aleksander IIIs død i 1286, hvor sistnevnte indirekte førte til Den skotske uavhengighetskrigen.

På slutten av 800-tallet besto Skottland av stridende kongedømmer, med skandinavisk innflytelse på øygruppene nord og vest i området, britonisk kultur i sørvest, det anglo-saksiske Northumbria i sørøst, og det piktiske og gæliske Kongedømmet Alba i øst. Gjennom 900- og 1000-tallet vant gælisk kultur fram, og kongedømmet Alba tok kontroll over landområdene sørover.

I tiden etter kong David I på 1100-tallet kan de skotske monarkene bedre beskrives som skotsk-normanniske enn som gæliske ved det at de selv foretrakk fransk kultur framfor den innlandske skotske kulturen. Les mer …

visdiskutérrediger

Neste ukes bolk er:

Et av de første bildene av et lyn, tatt i 1902, viser elektrisk strøm både som et naturfenomen og som elektrisk belysning i en storby.

Elektrisk strøm, eller elektrisk strømstyrke, er elektriske ladninger i bevegelse. I elektriske kretser består strømmen av ladningsbærere, for eksempel i form av elektroner i en metallisk leder. SI-enhet for elektrisk strøm er ampere. Elektrisk strøm måles ved hjelp av et amperemeter. Sammenhengen mellom strøm og spenning i en metallisk leder er gitt av Ohms lov.

Metaller er foretrukne ledere i elektriske kretser. I metaller er ett eller flere elektroner løst bundet til atomene, og de kan dermed bevege seg fritt rundt i metallet. Disse elektronene kalles for ladningsbærere, men er ikke de eneste formene for ladningbærere. Når det settes på en spenning fra en spenningskilde over en elektrisk leder, vil det elektriske feltet drive ladningene i én retning gitt av deres polaritet. Lederen overfører da elektrisk energi.

Elektrisk strøm fører til oppvarming som for eksempel skaper lys i en glødelampe eller tap av energi i en kraftlinje. Den lager også et magnetfelt, som kan nyttiggjøres i elektriske motorer, spoler, transformatorer og generatorer. Les mer …

visdiskutérrediger

Ukens nynorsk-artikkel

hent fra nn

Den nåværende versjonen av denne bolken på hovedsiden er:

Paul McCartney

Paul McCartney (fødd 18. juni 1942) er ein britisk bassist, låtskrivar, songar, gitarist og pianist frå Liverpool i England. Han var medlem av The Beatles (1957–70) og Wings (1971–80). Han starta som gitarist i The Quarrymen (som seinare endra namn til The Silver Beatles og The Beatles), men overtok som bassist da Stuart Sutcliffe slutta i bandet. I tillegg til å spele bass i The Beatles (og ved ulike høve òg gitar, piano, synthesiser og slagverk) stod McCartney, saman med John Lennon for det meste av vokalinnslaga og låtskrivinga i gruppa.

Songane som Lennon og McCartney skreiv for The Beatles bar alltid begge sine namn, sjølv om den eine skulle ha vore aleine om komposisjonen. Mange av McCartney sine komposisjonar frå denne perioden, inkludert «Hey Jude», «Yesterday» og «Let It Be», høyrer til standardrepertoaret i populærmusikken. . Som soloartist og med gruppa si frå 1970-åra, Wings, makta han 30 Topp 10-singler i England og USA. Paul McCartney står oppført i Guinness rekordbok som den mest framgangsrike komponisten innanfor moderne populærmusikk. Slår ein saman arbeidet hans med og utanfor The Beatles har McCartney skrive over 50 hittar. Det er langt meir ein kva nokon anna komponist kan vise til. Les meir …

Vis alene

Neste ukes bolk er:

Ein maroonbusetnad på Jamaica

Nanny of the Maroons (kring 1685–kring 1755) var ein jamaicansk leiar på 1700-talet. Ho leia ei gruppe jamaicanske maroonar, det vil seia rømde afrikanske slavar og etterkomarane deira som hadde slått seg ned i lag med innfødde tainofolk i innlandet på øya. Dei heldt til i Nanny Town, som lenge var ein fristad for maroonane. Etter den første maroonkrigen gjekk koloniherskarane med på ein fredsavtale der gruppa fekk eigedomsrett over eit stykke land på 500 acre i Portland Parish. Her grunnla dei nye Nanny Town, den noverande Moore Town, som har eit minnesmerke over Nanny. Det er også reist eit monument til henne i National Heroes Park i Kingston. Les meir …

nndasv

Ukens danske artikkel

Wikipedia:Ukens artikkel. Dansk artikkelarkiv for 2005 · 2006 · 2007 · 2008 · 2009 · 2010 · 2011 · 2012 · 2013 · 2014 · 2015 · 2016 · 2017 · 2018
hent fra da

Den nåværende versjonen av denne bolken på forsiden er:

Motiver fra Englands middelalder.

Englands historie i middelalderen omfatter tiden fra slutningen af 400-tallet til 1485. Efter Romerrigets fald hang økonomien i England i laser, og mange byer var forladt. I løbet af århundreder udviklede der sig mange små kongeriger og kulturen blomstrede under angelsakserne, der blandt andet producerede episke digte som Beowulf. Angelsakserne konverterede til kristendommen i 600-tallet, og klostre blev opført over hele England. I 700- og 800-tallet blev landet hærget af vikinger, og kampene varede i flere årtier. Wessex blev det mægtigste kongerige og medvirkede til en engelsk identitet. England var i 1060'erne en magtfuld centraliseret stat med et stærkt militær og en succesfuld økonomi.

Den normanniske invasion af England i 1066 bragte normanner og franskmænd til magten. Vilhelm Erobreren og hans efterfølgere overtog det eksisterende statssystem, undertrykte lokale oprør og beherskede befolkningen fra en række borge. Feudalismen blev indført, og i 1100- og 1200-tallet voksede byerne. Læs mere

Vis alene

Neste ukes bolk er:

Volbeat, 2013

Outlaw Gentlemen & Shady Ladies er Volbeats femte album. Det udkom 5. april 2013. Det er bandets første album med guitaristen Rob Caggiano og deres sidste album med bassisten Anders Kjølholm. Nummeret "Room 24", med sangeren King Diamond, blev gjort tilgængelig gratis for fans ved digitalt download.

Outlaw Gentlemen & Shady Ladies modtog gode anmeldelser og blev rost for at være meget varieret. Det solgte 2x platin i Danmark og platin i Tyskland og Østrig. I både Canada og Sverige solgte det guld. Det nåede førstepladsen i seks lande og i Top 10 i fem andre.

Albummet modtog prisen som "Årets Danske Hard Rock-udgivelse" ved GAFFA-Prisen og "Årets Danske Rockudgivelse" ved Danish Music Awards. Til den tyske Echo awards modtog albummet prisen for "Bedste International Alternative Act", og sangen "Room 24" blev nomineret til en Grammy for "bedste metal-præstation". Læs mere

dannsv

Utvalgt svensk artikkel

Wikipedia:Ukens artikkel. Svensk arkiv: 2005 · 2006 · 2007 · 2008 · 2009 · 2010 · 2011 · 2012 · 2013 · 2014 · 2015 · 2016 · 2017 · 2018
Utvalgt svensk artikkel velges ut blant de artikler som er ukens utvalgte på svensk wikipedia: her.

Den nåværende versjonen av denne bolken på forsiden er:

Ärleflugsnappare heter Gallaviftestjert på norsk og Willie wagtail på engelsk

Ärlesolfjäderstjärt (Rhipidura leucophrys) är en tätting som förekommer i Australien, Nya Guinea, Salomonöarna, Bismarckarkipelagen och i östra Indonesien. Den är en vanlig och välkänd fågel över stora delar av sitt utbredningsområde där den lever i de flesta typer av biotoper förutom tät skog. Den är 19–21,5 cm lång och har en kontrasterande fjäderdräkt med nästan helt svart ovansida och vit undersida. Könen är lika. Arten är inte nära besläktad med ärlorna utan är den största arten inom familjen solfjäderstjärtar.

Ärlesolfjäderstjärten är en insektsätare som födosöker i öppna habitat, likt flugsnapparna. Den är aggressiv och revirhävdande och mobbar mycket större fåglar som kookaburra och kilstjärtörn. Arten har anpassat sig väl till människans landskap och den är en vanlig fågel på stadens gräsmattor, i parker och i trädgårdar. Ärlesolfjäderstjärten är vanligt förekommande inom aboriginernas folklore över hela Australien, bland annat som fågeln som bringade dåliga nyheter eller som stal hemligheter. Läs mer…

Vis alene

Neste ukes bolk er:

Fuglekonge på dansk og norsk; Kungsfågel på svensk

Kungsfågel (Regulus regulus) är en mycket liten tätting som numera oftast placeras i familjen kungsfåglar (Regulidae). Både dess vetenskapliga namn och dess svenska trivialnamn syftar på kunglighet och anspelar i förlängningen på kungsfåglarnas färgstarka gyllene hjässband. Arten delas in i en rad underarter med stor geografisk spridning som omfattar merparten av Eurasien och öarna i Makaronesien. De norra och östliga häckningsbestånden av kungsfågel är flyttfåglar, och övervintrar längre söderut, medan de sydligare är stannfåglar. Under stränga vintrar minskar de nordliga stannfågelsbestånden kraftigt.

Kungsfågeln är Europas minsta fågel med en längd på cirka 9 centimeter och en vikt på 5–6 gram. Den har grönaktig ovansida, vitaktig undersida och dubbla vingband. Det grå ansiktet kontrasterar mot det svarta ögat och det färgstarka centrala hjässbandet, vilket är orange och gult hos hanen, men enbart gult hos honan. Hjässbandets korta fjädrar kan resas till en liten kam och används i uppvisningssyfte under häckningen. Kungsfågeln påminner om brandkronad kungsfågel och de båda arterna har till stor del överlappande europeiska utbredningsområden, men den senare skiljer sig ifrån kungsfågeln med sina bronsfärgade skuldror och tydliga huvudteckning. Kungsfågelns sång är ett antal upprepade tunna, höga toner som är något mer högfrekventa än de övriga släktingarnas sång. Läs mer…

svdann

Uke 44

Ukens artikkel nowiki nnwiki dawiki svwiki
Ukens artikkel på nynorsk nowiki nnwiki dawiki svwiki
Ukens danske artikkel nowiki nnwiki dawiki svwiki
Utvalgt svensk artikkel nowiki nnwiki dawiki svwiki